Jag har på min dator en mapp. En mapp som heter Konst jag gillar. Denna mapp innehåller, tavlor, målningar och konst jag har hittat genom åren. Just nu innehåller den över 170 mer eller mindre kända verk. Det finns mycket vackert där ute i världen jag gillar.

Jag tänkte jag kunde visa lite för er.









Jag vill betona att jag INTE gjort denna konst och att jag ofta inte vet var jag hittat den. Det kan vara en blogg, wikipedia, google eller deviantart.

Idag hade vi en skitcool lektion. Historiedidaktik var ämnet i fråga. Kenneth läraren.

Han hade tagit med massa samlingsobjekt från andra världskriget som han delade med sig till oss. En nazi-tysk och en amerikansk hjälm fick pryda våra huvuden. Två amerikanska uniformer fanns för vår beskådan. Personliga brev som blivit returnerade för att soldaten ifråga var död fanns där såväl som en dödsbricka och kulan som dödade honom. Vi fick även tafsa på massa medaljer däribland purpurhjärtat och järnkorset.

Spännande var det!

Tentaångesten börjar krypa fram längs ryggraden. Mycket trevligt vill jag påstå.

Jag glömde kanske berätta, ett band har startats... och your's truly är med i det. Så snart vi har en myspace kan jag lova att den kommer upp här.


Gammal bild på mig med min fina gitarr!

Det är ingen hemlighet att jag gillar kent. Det vet alla som träffar mig. Ingen musik har påverkat mig så totalt och omfattande som dom. Någon gång får jag skriva ett inlägg om det tror jag. För folk förstår nog inte hur mycket ett band kan betyda för vissa. Men inte idag...

Nu har dom släppt en ny skiva, Röd.


Och vet ni vad? Jag gillar den! Det tog en vecka men nu spelas den flitigt i denne unge students lägenhet.

Favoritspår: Taxmannen, Hjärta, Sjukhus, Vals för satan (din vän pessimisten) och Svarta linjer.

Ps: Och jag vill imte ha några hata-kent-kommentarer nu. Ja jag fattar, men förstå att lika mycket som ni hatar dom, lika mycket älskar jag dom.

Jag bjuder på en gammal tavla.


Copyright @ mierz

Än finns det tusentals tårar kvar
De var dina att ge vemsomhelst
Äntligen
De är de dyrbaraste smycken du har
Så be aldrig om ursäkt igen
Äntligen passerar vi deras gränser

Minns du vår blodsed, våran lag
Vårt dumma korståg mot en lika korkad stad
Jag minns allt, som naglarna mot glas
Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt
Men jag ser på din ängsliga hållning, din jagande blick att de känns
Att det är långt hem

Och snart finns det inga tårar kvar
De var våra att ge vemsomhelst
Äntligen
De är de dyrbaraste smycken vi har
Så be aldrig om ursäkt igen
Äntligen sätter du själv dina gränser

Den där pojken jag aldrig kände
Som gick på gator jag aldrig såg
Och tänkte tankar jag aldrig tänkte
Under ett tunt och flygigt hår

Och alla känslor slog och sprängde
Hela vardagen full med hål
I en tid då inget hände
I en stad som alltid sov

Men älskling vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små
Ja, vi var alla en gång små

Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla
Ja, jag sår ständigt nya frön

Och i mitt växthus är jag säker
Där växer avund klar och grön
Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö

Men älskling vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö

Vi ska alla en gång dö
Vi ska alla en gång dö
Vi ska alla en gång dö

För att jag aldrig ska glömma honom har jag inhandlat denna (tack Malin som hittade den):

R.I.P Helmut

Ja, jag har ju klippt mig. Det blev lite långt. Man ser nu mina öron igen.


Före                                             Efter

Hmmm, ska jag?

En gammal tavla. Min header är baserad på den.


copyright @ mierz

Jag läser just nu Historia A, delkurs 1. Anteckningarna, som jag precis har sammanställt, från denna delkurs är på 77 sidor... Tentan är om två veckor.

Panik!

Återigen förlåt för det tokdåliga bloggandet. Har varken haft tid eller lust. Håller på med nollningen just nu + kompisar + historiestudierna och det tar i princip all min tid.

Här får ni en bild som ett förlåt för min frånvaro. Började med att måla av mig själv med sedan var det tråkigt och det blev inte likt så jag gjorde mig blond med två piercingar.

Alla som känner mig vet att jag alltid klagar över hur stökigt mitt kök är. Men no more! Gratis te hos Mikael mot komplimanger om det välstädade fina exemplariskt inredda köket han har kämpat med över sommaren.

Jag uppdaterade bloggens utseénde lite om ni inte märkte det. Headern är en bit av en tavla jag målade för något år sedan.